Sex av tio elever med npf får ingen examen från gymnasiet Sonen är underkänd i mer än hälften av kurserna i gymnasiet. Dottern gick ut nian med betyg i två ämnen. För Jennie Kumpula och hennes barn har skolan varit en kamp. – De har jättefina styrkor och förmågor som de inte fått möjlighet att visa. Snabbversionen Jennie Kumpulas barn, som båda har autism och adhd, har haft stora svårigheter i skolan och klarar bara ett fåtal ämnen på grund av bristande anpassning och stöd. Skolpersonalens försök att hjälpa barnen begränsas av att elever som behöver extra hjälp ofta supportas av elevresurser utan pedagogisk utbildning.
Jennie Kumpula framhäver behovet av att ompröva dagens utbildningssystem för att bättre passa alla barns behov och uttrycker en stark vilja att stödja sina barn i framtiden trots utmaningarna. Elever med ADHD, ADD och autism har betydligt sämre skolresultat än andra elever. En registerstudie som Socialstyrelsen gjort på uppdrag av föräldranätverket Rätten till utbildning visar att sex av tio elever med npf inte får examen från gymnasiet.
Jennie Kumpulas son är 19 år och går i gymnasiet på reducerat program. Han har autism och adhd, men ingen intellektuell funktionsnedsättning. – Han är godkänd i sex ämnen, vilket vi är stolta över. Men det är tyvärr fler som inte är godkända.
I grundskolan var han i princip hemma från vårterminen i fyran. Under högstadiet var frånvaron minst 80 procent. Han klarar inte miljön med skarpa lampor och stök.
Han behöver lugn och ro och mindre sammanhang. Jennie Kumpula kämpar för att barnen ska klara skolan.
Foto: PRIVAT Jennie Kumpulas dotter gick ut nian i våras. Även hon har autism och adhd. – Hon har hög begåvning, men hon gick ut grundskolan med betyg i bara två ämnen: bild och geografi. – Personalen gör sitt bästa, men när man får extra stöd och hjälp är det ofta inte av en lärare, utan av en elevresurs. Personal utan pedagogisk utbildning ska hjälpa de elever som har det svårast. De försöker verkligen, men de har inte rätt förutsättningar att klara uppdraget. ”Det svåraste som finns” Jennie Kumpula är psykiatrisjuksköterska och driver ett företag som har utvecklat en app för personer med npf och deras anhöriga.
Hon tycker att vi måste börja se på lärande på ett annat sätt. – När jag gick i skolan visste vi vilka tre kapitel man skulle läsa och lära sig.
Om man gjorde det så klarade man provet. Med dagens kunskapskrav ska man kunna analysera och läsa mellan raderna, och det är det svåraste som finns om man har autism, till exempel. – Alla barn är nyfikna när de är små.
De är glada och förväntansfulla när de börjar förskoleklass. Sedan släcks lågan snabbt hos fruktansvärt många barn. Den här generationen, med så många som inte går i skolan – vem tar ansvar för dem? Det är något jag tycker att alla politiker borde fundera på.
Foto: Jessica Gow/TT ”Fruktansvärt sorgligt” Jennie Kumpula säger att hon har kontakt med barnens skolor flera gånger i veckan. – Det är fruktansvärt sorgligt att man ska behöva kämpa så hårt. Och att se sina barn må så dåligt, samtidigt som man själv är så maktlös. Sedan ska man orka själv också. Jag har varit sjukskriven i flera omgångar. Trots allt ser hon med tillförsikt på framtiden. – Det blir en svårare väg för dem när de inte kan gå ut med en examen och söka jobb eller utbildning.
De kommer att behöva stöd och hjälp. Men vi ska få till det. Jag kommer inte att ge mig. Jag kommer att finnas där för dem så länge jag kan, säger Jennie Kumpula.
